sarafardigh

Varför är det alltid på kvällen som jag börjar tänka som mest, då jag egentligen borde göra ngt helt annat. Plugga !? sova.. ja ngt annat än och bara sitta framför skrämen och inte åstadkomma för mycket. Varför är det alltid så?!  

Sista tiden har jag blivit så himla stirrig och stressar upp mig för småsaker. Vad jobbigt det blir om jag inte får ihop planering till det och alla kommer bli besvikna, vad gör jag om jag inte hinner med och lämna in det där sista uppsatserna vad händer då med betygen, tänk om det inte bli som jag tänkt mig efter studenten, vad gör jag då?  Blabla.. ni förstår, jag oroar mig hela tiden.

Jag har ju lixsom min plan och vill verkligen att det ska bli så. Den är nästan planerad in i minsta detalj, i stort sett så vet jag verkligen vad jag vill.  Jag är inställd på och jobba stenhårt i ett år nu för att åka till barskolan nästa sommar och sen efter det inleda min jorden runt resa. Sen ska jag komma hem och skaffa mig ett jobb jag trivs med, hitta en riktigt bra lägenhet någonstans i en stad där jag trivs.  Jag ska ha mitt tajta umgänge. Osvosv. Tänk om det slutar med att jag kommer bo hemma hela mitt liv utan ett jobb utan någonting.?! Det är nog nästan min mardröm, att faktiskt inte kunna göra det jag vill.

Nae, hörrni dags och faktiskt ta tag i detta nu, kanske ska börja med och faktiskt ta tag i det sista lilla jag har kvar i skolan. Så att jag faktiskt kan skaffa mig ett jobb och göra allt det där jag vill.
jag börjar med att jag går och lägger mig!